Sedan återskapandet av laget i mars har era resultat varit väldigt upp och ner. Vad är det som fortfarande ännu inte klickat? Vad är de största skillnaderna mellan laget nu och då ni vann 6 turneringar i rad?

Den största skillnaden skulle jag säga är självförtroendet i laget och hos alla individuellt, med bra självförtroende så kommer kommunikationen fram bättre, du vågar mer och tar mer initiativ men vi har också tappat väldigt mycket lagspel vilket vi försöker jobba på så mycket som möjligt just nu.


Har ni, på grund av motgången, testat på nya metoder för att komma ikapp toppen? Ni har t.ex. ett bootcamp för första gången på många år, hur känns det och finns det annan mark ni vill testa på att ge er in i?

Bootcamp är något vi aldrig direkt varit emot, men snarare inte känt att vi behövt, sen har man haft en del dåliga bootcamps i sina dagar som lett till att man varit lite extra negativ till det, men med bra planering (som vi gjort nu) så är ett bootcamp precis som att sitta hemma, vilket är vad du vill åstadkomma med ett bootcamp, skulle jag påstå. Bootcampet vi har här i Krakow känns riktigt bra. Vi har det i ett konferensrum på hotellet vi bor på så vi kommer ha tillgång till det under hela majorn vilket jag tror kan ge oss en fördel här. Men som sagt så har vi inte känt att vi behövt det innan, men det gör vi verkligen nu, vi ger allt för den här majorn och tänker inte sitta där sen och tänka “Tänk om…” - Vi vill bara bli bäst igen så vi är öppna för allt, förhoppningsvis ger det här lika mycket som det känts som att det gör.


Med swissformat vet ni på förhand bara ett av lagen ni ska få möta. Hur påverkar det förberedelserna och hur är det att spela en sån turnering med mer ovisshet kring motstånd än andra?

Det påverkar inte förberedelserna så mycket, jag tycker inte man ska sitta i 2 veckor och nöta in för en bo1 match, då är det mycket som kan gå fel i matchen för att du övertänker. Swiss överlag tycker jag är en kul idé, funkar på några turneringar men tycker inte man ska köra det i dem här största, om man inte tweakar det. Enligt mig producerar oftast inte Swiss dem bästa 8 slutspelslagen, det blir lite extra mycket RNG över det hela men å andra sidan så måste du slå alla för att vara bäst och bevisa det så det kvittar ur det perspektivet men det är surt för folk som kanske får möta SK, faze och G2 och sen är man ute. Och ovissheten när du ska spela nästa match är väldigt seg och jobbig, du sitter och väntar tills sista matchen är över, för att få se drawen, sen måste du vänta på att få reda på vilken tid du får spela, om du måste hoppa i säng direkt eller om du har tid att preppa, så det får ett stort minus från mig.


I första matchen ställs ni mot Flipsid3, som gjorde ett imponerande majorkval och har en historia överlag att spela bra på majors. Vad är er syn på flipsid3 och er första match?

Tycker absolut inte man ska underskatta Flipsid3, något vi verkligen inte gör, men vi ska verkligen gå in i den här majorn och visa att vi är tillbaka och att vi är här för att stanna, då kan inte Flipside vara ett hot för oss. Vi har respekt för dem och vad dem åstadkommit men vi ska krossa dem.


Med den senaste tidens resultat i bakhuvudet, vad är ett rimligt mål och hur långt ska ni gå för att vara “nöjda”?

Allt utom en final är ett nederlag, men givetvis siktar vi på vinsten. Vinner vi inte majorn så kommer vi att gå på semestern med en bitter eftersmak.


Några sista ord?

Jag vill tacka alla som stöttar oss trots våra dåliga resultat det senaste och jag hoppas ni litar på mig när jag säger att vi gör allt för att ta fram det gamla fnatic och ännu en gång sätta Sverige på toppen av CS och esport. Sverige kommer att komma tillbaka.

P.S. Monster e gott.