En enkel googling av namnet Alisher Usmanov ger, för undertecknad, närmare 300 000 träffar. En hel del, men kanske ändå förhållandevis lite med tanke på att Usmanov länge räknades som Rysslands rikaste person. I högerspalt kommer en faktaruta med utdrag från Wikipedia upp. Där framgår följande:

“Alisher Burkhanovich Usmanov is an Uzbek-born Russian business magnate. According to January 2015 Forbes website data, the oligarch Usmanov is Russia’s richest man, with a fortune estimated at $14.7 billion, and the world’s 58th richest person.

Born: September 8, 1953 (age 62), Chust, Uzbekistan”

Okej, där har vi en början. Usmanov föddes alltså den 8 september 1953 i staden Chust i dåvarande Uzbekiska SSR, en delrepublik i Sovjetunionen. Vi får också veta att han är rik, så pass att han landar på plats 58 i Forbes lista över världens rikaste personer. Med sin uppskattade förmögenhet på 121 miljarder kronor räknas han även som rikast i Ryssland. Hur har han då kommit att bli så rik? Låt oss gå tillbaka i tiden, närmare bestämt till 1976. Detta var året då Usmanov lade grunden för sin framtida karriär då han tog en examen i folkrätt vid Moskvas statliga institut för internationella relationer, ett lärosäte med mycket högt anseende i regionen mycket tack vare sin selektiva antagningsprocess.

Efter sin examen blev han utsedd att leda det Utrikesekonomiska förbundet inom Sovjetiska Fredskommittén, en organisation som många gånger har utpekats som en front för den sovjetiska säkerhetstjänsten KGB. Redan vid den här tiden menar brittiske Craig Murray, en av Usmanovs största motståndare, att uzbeken påbörjade sin mer ljusskygga bana. Murray skräder inte heller med orden när han beskriver Usmanov på sin egen blogg. Den före detta ambassadören kallar Usmanov för såväl brottsling och gangster som våldtäktsman och mördare. Och faktum är att oligarken har suttit i fängelse, något som förvisso inte kan anses som allt för ovanligt vare sig du var meningsmotståndare mot regimen eller framgångsrik ekonomiskt under den sovjetiska eran. Det anmärkningsvärda med det kommer vi tillbaka till strax, då det utspelar sig i modern tid.



I augusti 1980 stod Usmanov åtalad och fälldes för bedrägeri vid en domstol i det sovjetiska Uzbekistan. Han kom att avtjäna sex år av sitt åttaåriga straff, detta för ett brott som han år 2000 kom att frias helt för. Detta sedan den högsta domstolen i det nu fria Uzbekistan ansåg domen som felaktig då något brott aldrig hade begåtts och bevis hade fabricerats. Men var det verkligen så? I samband med att Usmanov klev in i den engelska ligafotbollen under 2007 anlitade han en advokatbyrå som skickade ut ett brev till samtliga större engelska medier var de redogjorde för Usmanovs bakgrund och klargjorde att alla andra påståenden skulle bestridas. I detta brev framkommer det att Usmanov skulle ha blivit utsatt för ett justitiemord då han själv helt saknade skuld i det aktuella bedrägeriärendet. Någon som har en helt annan bild är den tidigare nämnda Murray. Enligt honom råder det inge tvivel om att denna åtgärd från den uzbekiska högsta domstolen kommer av Usmanovs nära koppling till landets diktaturliknande president Islam Karimov. Detta, tillsammans med Usmanovs påstådda koppling till KGB, anges även vara anledningen till varför han aldrig ställts inför rätta för andra brott som han påstås ha begått.

Usmanovs brokiga bakgrund till trots var han en av de som tjänade storkovan på Sovjetunionens fall. Han hade nära band till den tillträdande presidenten Boris Jeltsin och lyckades, tillsammans med bland andra Chelsea FC-ägaren Roman Abramovitj dra ekonomisk nytta av den nya marknad som växte fram efter murens fall. Genom företaget Metalloinvest, ett bolag inom gruv- och förädlingsbranschen, började Usmanov bygga upp sin förmögenhet. Efter detta har en rad uppmärksammade förvärv skett, speciellt inom de före detta sovjetstaterna. Mer intressant för Fragbites publik kan tänkas vara investeringen i Mail.ru-gruppen, en jätte inom den ryska internetbranschen och som tidigare har investerat i bland annat Facebook. Andra noterbara investeringar via Mail.ru är Twitter, Groupon, Zynga, AirBnB och Alibaba.



Usmanov äger även mobiloperatören MegaFon och har tidigare investerat 100 miljoner dollar i Apple, ett aktieägande som han avvecklade redan efter ett år. På mediasidan är Usmanov en av de mäktigare i Ryssland genom sitt bolag Kommersant. Sedan har vi detta med sport.

Usmanov har många intressen inom sportvärlden. Bland annat har han suttit som orförande i Internationella Fäktförbundet och har startat diverse fonder i ankytning till fäktsporten. Hans största, och mest uppmärksammade, sportsliga engagemang är dock tveklöst hans delägande i Arsenal FC. Usmanov är klubbens näst största aktieägare men saknar helt representation i styrelsen, något som majoritetsägaren och miljardären Stanley Kroenke har sett till. Under tiden för sitt ägande har Usmanov varit en stark anhängare till coachen Arsene Wenger likväl som projektet med byggande av Emirates Stadium. I dagarna är Usmanov och Arsenal åter i brittisk press sedan oligarken stämt in i fansens kritik kring utbetalningar om 3 miljoner pund till ett bolag som ägs av Kroenke, något som sker på årlig basis till en vag förklaring.

Sammanfattningsvis är det väldigt uppenbart att det finns många olika sidor av denna stenrika, glasögonprydde oligark. Hans stora förmögenhet är i mångt och mycket kopplad till investmentbolaget USM Holdings Ltd som är registrerat i Storbritannien. Här sitter Usmanov även på en del fastigheter. Av det som inte tidigare nämnts kan det vara kul att berätta hur han 2004 köpte Nobelpristagaren Dr James Watsons Nobelmedalj för 4,8 miljoner dollar. Pengarna skulle gå till att finansiera fortsatt forskning inom Watsons forskning om bland annat cancer. Efter att ha vunnit budgivningen och betalat för sig valde Usmanov sedan att återlämna medaljen till Watson, detta då han tyckte att Watson förtjänade att uppmärksammas.



Huruvida vi kan vänta oss underverk med Usmanovs intåg i e-sportbranschen eller inte får framtiden utvisa. Klart är att hans 800 miljoner kronor stora investering i Virtus.pro-gruppen säkerligen kommer att få Ryssland att växa både på bredden och till spetsen när det gäller e-sport. Förhoppningsvis kan det även spilla över till övriga e-sportvärlden, om inte annat genom att locka in nya investerare till branschen.

Är då Usmanovs investering bra eller dålig för e-sporten? Det lämnar vi till er att avgöra.

Ett speciellt tack till Tobbey.

Övriga källor: Wikipedia, The Guardian, The Times.