13
Ser ingen mening med livet längre. Ger upp snart..
Postat av ingengillarmig den 26 April 2015, 21:19
36 kommentarer · 17 815 träffar
Trodde aldrig i mitt liv jag skulle säga detta men jag har gett upp. Jag orkar inte kämpa mer. Jag har kämpat så länge för att må bra men det blir aldrig bättre. Förut har jag alltid haft en brinnande eld i bröstet och en röst i skallen som sa att jag aldrig skulle ge upp. Att det kommer bli bättre. Men det blir aldrig bättre. Jag orkar inte ens försöka längre. Jag har inga krafter kvar inom mig för att ens försöka.
Hela mitt liv är ett stort misslyckande. Allt jag rör vid förstör jag. Varje relation jag har blir förstörd Har inga vänner. Ingen att prata med. Går åt helvete för mig i skolan där jag misslyckas på varje tenta i princip. Har om några dagar en tenta men känns meningslöst att plugga för jag vet jag får ett stenhårt F.
I fredags var jag ensam hemma. Mådde dåligt hela kvällen och satt med ångest. Självmordstankar. Igår var jag ensam hemma. Hade sådan ångest hela dagen/kvällen att jag var väldigt nära att göra något dumt på kvällen. En hård rörelse och jag hade nog inte suttit här idag. Grät sen hela kvällen och natten. Hatar mitt liv. Hatar mig själv. Har varit såhär under nästan varje helg så länge jag kan minnas. Gråter nästan varje dag. Man sitter där i bilen och så helt plötsligt börjar man grina som en fjolla. En vuxen man som gråter varje dag..
Det finns ett bra citat som går ”jag vill inte dö men jag vill inte leva”. Så känner jag. Jag vill bara att det ska ta slut. Att alla tankar och alla känslor ska försvinna. Att jag kan vakna upp och inte känna något. Har kämpat så länge mot depression och alltid trott det ska bli bättre men det blir aldrig bättre. Kommer nog aldrig bli bättre.
Varje dag har jag självmordstankar. Varje gång jag åkt in till skolan har jag velat hoppa framför tåget. Jag har suttit i skolan och gråtit. Jag har inga vänner i skolan heller utan är ensam. Känner ingen.
Nu är det snart sommar. Tidigare somrar har jag inte haft nån att umgås med. Jag blir deppig nu bara jag tittar ut och ser det vackra vädret. Alla som är ute och umgås med sina vänner, alla som har flickvän, alla som har ett liv. Allt jag inte har och förmodligen aldrig kommer att få.
Jag ser bara ingen mening längre med livet. Jag ser ingen framtid för mig. Ser ingen mening med att ens gå upp ur sängen på morgonen. Varje helg har jag sån jävla ångest att jag blir galen. Klarar inte av det mer. Vill bara att det ska ta slut.
Jag vänder mig till er här på fragbite för nån slags sista utväg för att få tips och hjälp för vad jag ska göra..
Hela mitt liv är ett stort misslyckande. Allt jag rör vid förstör jag. Varje relation jag har blir förstörd Har inga vänner. Ingen att prata med. Går åt helvete för mig i skolan där jag misslyckas på varje tenta i princip. Har om några dagar en tenta men känns meningslöst att plugga för jag vet jag får ett stenhårt F.
I fredags var jag ensam hemma. Mådde dåligt hela kvällen och satt med ångest. Självmordstankar. Igår var jag ensam hemma. Hade sådan ångest hela dagen/kvällen att jag var väldigt nära att göra något dumt på kvällen. En hård rörelse och jag hade nog inte suttit här idag. Grät sen hela kvällen och natten. Hatar mitt liv. Hatar mig själv. Har varit såhär under nästan varje helg så länge jag kan minnas. Gråter nästan varje dag. Man sitter där i bilen och så helt plötsligt börjar man grina som en fjolla. En vuxen man som gråter varje dag..
Det finns ett bra citat som går ”jag vill inte dö men jag vill inte leva”. Så känner jag. Jag vill bara att det ska ta slut. Att alla tankar och alla känslor ska försvinna. Att jag kan vakna upp och inte känna något. Har kämpat så länge mot depression och alltid trott det ska bli bättre men det blir aldrig bättre. Kommer nog aldrig bli bättre.
Varje dag har jag självmordstankar. Varje gång jag åkt in till skolan har jag velat hoppa framför tåget. Jag har suttit i skolan och gråtit. Jag har inga vänner i skolan heller utan är ensam. Känner ingen.
Nu är det snart sommar. Tidigare somrar har jag inte haft nån att umgås med. Jag blir deppig nu bara jag tittar ut och ser det vackra vädret. Alla som är ute och umgås med sina vänner, alla som har flickvän, alla som har ett liv. Allt jag inte har och förmodligen aldrig kommer att få.
Jag ser bara ingen mening längre med livet. Jag ser ingen framtid för mig. Ser ingen mening med att ens gå upp ur sängen på morgonen. Varje helg har jag sån jävla ångest att jag blir galen. Klarar inte av det mer. Vill bara att det ska ta slut.
Jag vänder mig till er här på fragbite för nån slags sista utväg för att få tips och hjälp för vad jag ska göra..
